Foto: Christoffer Björklund

Påttska avloppsreningsverket

Påttska reningsverket ligger intill havet på Brändö. Här renas avloppsvatten från hela Vasa stad samt en del av avloppsvattnet från grannkommunerna Korsholm och Malax.

Mängden avloppsvatten varierar årligen beroende på mängden regn- och smältvatten, men ligger mellan 6 och 7 milj. kubikmeter årligen.

För att få leda ut det renade avloppsvattnet i havet måste man ha tillstånd av Västra och Inre Finlands Regionförvaltningsverk. I miljötillståndet är det bestämt vilka krav som måste uppfyllas för att man ska få leda ut vattnet i havet.

Enligt de gällande kraven (10.7.2017) bör reningseffekten vara minst 95 % för både organiska ämnen (mätt i biologisk syreförbrukning BOD7 ) samt fosfor. Hos CODCr , som mäter kemisk syreförbrukning för organiska ämnen bör reningseffekten vara minst 85 %. Dessutom måste kväve reduceras minst 70 % på årsnivå. Reningseffekten av kväve räknas som årsmedelvärde och mäts endast under tiden då temperaturen på det inkommande avloppsvattnet är över 12ºC.

De högsta tillåtna halterna av ovan nämnda ämnen i renat avloppsvatten är följande:
BOD7 10 mg/l
COD_Cr 75 mg/l
Fosfor 0,3 mg/l

Avloppsreningsverket har, utöver ett eget driftslaboratorium, även ett automatiserat övervakningssystem som analyserar avloppsvattnet i processens olika skeden och meddelar om eventuella störningar. Eftersom processen är biologisk, är den även mycket känslig för förändringar.

Läs mer om våra reningsresultat >>

Till avloppsnätet hör fler än 130 pumpstationer inom Vasaområdet och grannkommunerna.

Förbehandling

När avloppsvattnet anländer till reningsverket från pumpstationerna genomgår det först en förbehandling. Här avlägsnas först det fasta avfallet, tex. papper, plast, textiler och annat skräp som inte hör hemma i avloppet, sedan sand. Sand kommer till reningsverket med regn- och smältvatten. Detta ofakturerade s.k. dagvatten utgör ca. 30% av allt vatten som kommer in till reningsverket.

Förbehandlingsenheten består av två trappgaller samt sandavskiljningsbassänger. Sanden och det fasta avfallet från trappgallren samlas på flak. Sanden förs till avstjälpningsplatsen och gallringsavfalet förs till Westenergy för förbränning.

Försedimentering och förfällning

År 2011 togs en ny försedimenteringsenhet i bruk vars syfte är att avlägsna en del av den inkommande belastningen före den biologiska processen. Fasta ämnen får sjunka till bassängbottnen, därifrån leds de till slambehandlingen för torkning. I försedimenteringen kan även fällningskemikalie tillsättas för att ytterligare minska belastningen.

Luftning

Den biologiska behandlingen sker i luftningsbassänger, av vilka det finns 10 stycken. Aktivt slam som bildas i processen tillsätts i det avloppsvatten som leds till luftningsbassängerna. Bakterierna i slammet spjälker de organiska ämnena i avloppsvattnet. På bottnen av luftningsbassängerna finns ett luftningssystem som tillför syre till bassängerna. Bakterierna behöver syre till sönderdelningen av de organiska ämnena. Av detta får de energi till att utföra sina livsfunktioner och till att föröka sig, samtidigt som de renar vattnet.

Sedimentering

De föreningar som uppstår i luftningsbassängerna av de spjälkta organiska ämnena, bildar tillsammans med den döda bakteriemassan och de fällda fosfaterna, ett slam som åtskiljs från det renade vattnet i sedimenteringsbassängerna. Slammet sjunker till bassängbottnen och det renade vattnet som blir kvar på ytan, leds vidare till den kvävereducerande efterbehandlingen, sandfiltreringen. Det finns allt som allt 12 sedimenteringsbassänger.

Slammet som samlas på bottnen av sedimenteringsbassängerna pumpas till blandningsbassängen där det blandas med inkommande avloppsvatten och fördelas sedan på nytt i luftningsbassängerna. En del av slammet avlägsnas från verket via slambehandlingen. Ytslammet leds tillbaka till försedimenteringen.

Sandfiltrering och kvävereduktion

För att uppnå de skärpta miljötillståndskraven gällande kvävereducering, byggdes år 2012 en efterbehandlingsenhet, en denitrifierande (kvävereducerande) sandfiltrering. I denna, processens sista del, filtreras vattnet genom en fyra meter tjock sandbädd. Till vattnet tillsätts fällningskemikalie vid behov samt metanol som fungerar som den kolkälla denitrifikationen kräver.

Sandfiltreringen fungerar även mekaniskt genom att reducera fasta ämnen från det renade avlopssvattnet.

Sandfiltreringen är hela reningsprocessens sista del och nu är vattnet redan så rent att det kan ledas ut i havet.

Flotation

Regn- och smältvatten skapar en enorm belastning på det biologiska reningsverket. Dessa vatten kan dock ledas förbi den biologiska processen till flotationsanläggningen där de behandlas med kemikalier och stör således inte processen. I nödfall kan allt vatten på reningsverket behandlas på detta vis så att inget obehandlat vatten längre leds ut i havet.

Även när det förekommer störningar i processen som t.e.x. giftiga industriutsläpp, och reningsresultatet skulle bli olovligt svagt, kan vattnet behandlas i flotationen. Resultatet blir ett vatten som har en i det närmaste utmärkt kvalitet och kan släppas ut i havet. På så sätt fungerar flotationen även som en garanti för vattenkvaliteten.

Foto: Christoffer Björklund

Utlopp

Efter processens sista del (sandfiltreringen) leds det renade vattnet till en spillvärmeanläggning som byggts av Vasa Elektriska.

Avloppsvattnet som kommer in till spillvärmeverket är mellan 8-17 grader varmt. På verket tar värmepumpar tillvara på spillvärmen ur avloppsvattnet och producerar fjärrvärme av den. Anläggningen producerar mellan 50 och 60 gigawattimmar värme per år. Det täcker värmebehovet av alla ca. 2 000 egnahemshus som är kopplade till Vasa Elektriskas fjärrvärmenät.

Efter att värmen tagits tillvara leds det renade avloppsvattet fortfarande ut i havet utanför Påttska reningsverket. Reningsverket ligger intill stranden på Brändö, varifrån utloppsröret sträcker sig rakt ut mot Kråkfjärden. Då man leder ut vattnet en bit från stranden sprider havsströmmarna ut de eventuella näringsämnena på ett större område. Skadeverkningarna blir således mindre och omgivningen hålls ren. Det finns väldigt lite näringsämnen i det renade avloppsvattnet nu för tiden, eftersom reningsprocessen utvecklats mycket under åren för att uppnå miljötillståndskraven.

VARNING! UNDER VINTERN ÄR ISARNA UTANFÖR RENINGSVERKET MYCKET SVAGA, EFTERSOM DET ÄVEN PÅ VINTERN FLÖDAR PLUSGRADIGT VATTEN UR UTLOPPSRÖRET!

Slambehandling

Slam bildas i de olika delarna av processen och pumpas till förtjockningsbassängerna. Det tjocka slammet som samlas på bassängbottnen pumpas sedan till centrifugerna för avvattning. På reningsverket finns två centrifuger. Till det slammet som pumpas till centrifugerna tillsätts polymerer, som gör att slammet torkar snabbare.

Det torra slammet pumpas vidare till en slamsilo varifrån det transporteras med lastbil till Stormossens avfallshanteringsanläggning för att rötas. Ur slammet utvinns årligen ca. 800 000 m³ (7.8Gw) biogas, som förädlas till fordonsbränsle som driver en del av stadens bussar. Som slutprodukt bildas även ett luktfritt jordförbättringsämne.